Oberoendets vara eller icke-vara?

Processen med de nationella spelreglerna mellan staten och den idéburna sektorn har bidragit till att två begrepp blivit högaktuella; integritet och oberoende. Integritet som i att stå för sina värderingar och våga/kunna agera efter dem. Oberoende som att kunna stå på egna ben för att själv kunna välja vem vi vill vara beroende av. Vilka är vi och vad står vi för, är särskilt viktigt i en idéburen organisation även om det är lätt att tappa bort sig i den politiska världen bland bidragkriterier, mediabrus och trender.

Vi lyssnade, för ett par veckor sedan, på ett intressant föredrag av Kristin Goss från Duke University i USA. Goss diskuterade kring frivilligorganisationer som tjänsteutförare eller röstbärare och konflikten mellan de två perspektiven i USA. Historiskt har konservativa grupper förespråkat den förstnämnda genom att argumentera för att frivilligengagemang bör hållas inom den privata sfären, som familjen eller kyrkan. Staten ska inte blanda sig i privata angelägenheter, för frivilligengagemang bör ses som välgörenhetsinsatser som bygger på en individuell godhet och vilja att stödja de mindre lyckligt lottade. Liberala förespråkare för röstbärarrollen menar däremot att det är frivilligorganisationers roll att påvisa missförhållanden i samhället för att sedan staten ska åtgärda dessa genom lagstiftning och andra insatser. Denna syn bygger på tanken att individen är otillräcklig att möta samhällets behov och bör därför arbeta med påverkan för samhällsförändringar, genom att uppmuntra medborgare att registrera sig inför folkomröstningar och ansluta sig till facket etc.

Goss hävdar att det alltid funnits representanter från båda perspektiv som argumenterar och agerar för sin ståndpunkt, men att det konservativa perspektivet har gynnats i lagstiftning och andra statliga program. Enligt Goss, har USA har alltid hyllat medborgarnas frivilligengagemang, men samtidigt styrt och begränsat det mot rollen som tjänsteutförare.

Ett exempel på hur frivilligorganisationer har styrts från röstbärare mot serviceutförare är The Sierra Club som är en miljöorganisation som i mitten av 60-talet höjde rösten för att stoppa dammbyggen i Grand Canyon. Innan konflikten var Sierra Club klassad som en välgörenhetsorganisation, vilket innebar skattereduktioner för organisationen, men också för de individer som donerade pengar till dess verksamhet. En donation på $100, kostade efter skatteavdraget endast $65. Eftersom definitionen av välgörenhetsorganisation, i detta sammanhang, innebär tjänsteutförare och inte röstbärare så drogs Sierra Clubs klassning som välgörenhetsorganisation snabbt in, då de blev för högljudda och kom för nära politiken i frågan om dammbyggen i Grand Canyon. Med tanke på att amerikanarna ger i genomsnitt $750/år och person till välgörenhetsorganisationer så är de amerikanska skattelagarna för frivilligorganisationerna ett mycket effektivt politiskt vapen.

Om de svenska spelreglerna antas inom de närmsta dagarna så finns de idéburna organisationernas självständighet fastställd och det är upp till organisationerna att ta tillvara på sin styrka. Och med styrka menar vi att veta vem man är och ha mod och kraft att handla i enlighet med sina värderingar.

 

 

Är ni beredda att utnyttja möjligheten att ta emot spontanvolontärer?

Om en volontär vill hjälpa er en timme, vad skulle ni erbjuda dem för uppdrag då?

”Det nya engagemanget” innebär bland annat att många organisationer har sett att andelen volontärer som gör snabba insatser och engångsuppdrag har ökat. I USA har Mobile voter utvecklat en mobilapplikation ”Volunteer now!” så att du kan få tips på passande  volontäruppdrag när du har lite tid över, t.ex i väntan på ett flyg eller likande. Det kan vara ett kort uppdrag hos en organisation i närheten men det kan också vara en organisation som behöver din hjälp per telefon eller via mail, t.ex att hjälpa någon med ett dataproblem eller ge feedback på en text. Än finns inte mobiltjänsten i Sverige men vi tycker att det kan vara en bra övning för en organisation att fundera på vilka uppdrag som de skulle kunna ge till spontanvolontärer, det går ju att söka efter volontärer till dessa uppdrag på nätet också.

Hur styr man styrelsen?

I aprilnumret av New York Nonprofit press läste vi en bra artikel ( på sidan 11) om styrelsearbete i frivilligorganisationer. Styrelsen i många ideella organisationer arbetar ju ideellt och att vara styrelseordförande är ju lite att vara volontärsamordnare. På samma sätt som att volontärer gör ett bättre arbete om deras uppdrag är väl definierat så gör även styrelsen det.

Ett vanligt problem som många verksamhetsledare drabbas av är att styrelsen ”lägger sig i” detaljfrågor. Det är kanske inte så konstigt eftersom vi ofta ber dem om hjälp med just detta då ideella styrelser oftare än andra behövs för att även praktiskt driva organisationen, inte bara övervaka dess drift och arbeta med långsiktiga frågor. Därför är det i ideella organisationer mycket viktigt att man definierar vad styrelsen uppgifter, ramar och gränser går. Men det är minst lika viktigt att man tar hänsyn till styrelsemedlemmarnas behov av att känna sig delaktiga och behövda eftersom en av anledningarna till att de ställer upp frivilligt är just den att de känner engagemang för organisationens vision och mission och vill arbeta tillsammans med andra människor som delar deras värderingar . I artikeln tar de upp de vanligaste fallgroparna i relationen mellan styrelsearbete och verksamhetsdrift och hur man kan resonera runt dem och rekommenderar också en användbar verktygslåda som man kan använda för att tydliggöra styrelsens roll visavi verksamhetsarbetet.  

Lycka till! Att få till ett bra och effektivt styrelsearbete kräver förberedelser och processen för att åstadkomma ett bra styrdokument är lika viktig som dokumentet självt!

En sådan här organisation skulle behövas i Sverige

Läste om den amerikanska organisationen ”Grants to you” härom dagen och en sådan frivilligorganisation skulle vi behöva i Sverige. De utbildar volontärer i att hjälpa sina favoritorganisationer att skriva bidragsansökningar till stiftelser och fonder. Volontärerna är framförallt studenter och äldre personer. Ett volontäruppdrag som dessutom bidrar extra mycket till den fråga man som volontär vill engagera sig för.

Volontärsamordning ska få kosta pengar

Susan J. Ellis, en av USAs främsta tänkare inom volontärsamordning, skrev nyligen ett inlägg om varför volontärsamordning ska få kosta pengar. I artikeln tar hon upp flera bra argument för detta och ger också tips på hur du som volontärsamordnare ska framställa dina resursönskemål till ledningen. Bland annat så skriver hon att du inte ska be om pengar till dig och ditt verksamhetsområde utan att det handlar om en investering som krävs för att få volontärverksamheten att bli framgångsrik. Hon ger också råd om hur du ska bryta ner budgeten, presentera framgångsfaktorerna mm. Läs hela artikeln på  eller lyssna på den som podcast -”It´s volunteers AND money” från maj 2008.